Ondskans tid

När historien river upp såren

Det finns filmer som underhåller, filmer som inspirerar och så finns det filmer som slår dig i magen med sådan kraft att du sitter kvar i soffan länge efter att sluttextarna rullat. Wołyń tillhör definitivt den sistnämnda kategorin.

Wojciech Smarzowskis film från 2016 tar oss till Volhynien under 1940-talet där vi följer den unga polskan Zofia som lever mitt i den eskalerande konflikten mellan polacker och ukrainare. Vad som börjar som en berättelse om kärlek och vardagsliv utvecklas gradvis till något betydligt mörkare. En skildring av de etniska massakrer som ägde rum 1943-1944 då ukrainska nationalister dödade tusentals polacker i regionen.

Förvänta dig ingen lätt popcorn-rulle här. Detta är en film som inte drar sig för att visa krigets och hatets brutalitet i all sin förskräckelse. Bildligt alltså.

Mitt omdöme

Jag satt fastklistrad framför den här filmen i dryga två timmar trots att magkänslan sa ifrån redan efter första akten. Wołyń är en film som griper tag ordentligt. Skådespelarinsatserna är genomgående starka och då särskilt Michalina Łabacz som lyckas förmedla Zofias resa från oskyldig flicka till kvinna med överlevnadsinstinkt på ett mycket trovärdigt sätt.

Ibland blir det lite rörigt (i alla fall i mitt huvud) med alla karaktärer och byten mellan polska och ukrainska vilket gör att man ibland tappar tråden om vem som är vem. Men det kanske också speglar den kaotiska verkligheten under denna period.

Det som verkligen imponerar är hur filmen lyckas porträtera det historiska dramat utan att romantisera eller förenkla. Smarzowski har skapat något kusligt otäckt, nästan dokumentärt, i sin skildring av hur grannar kan förvandlas till fiender.

När man hör slagordet "Slava Ukraini" idag (Leve Ukraina) i samband med kriget mot Ryssland är det lätt att glömma att samma ord ropades av ukrainska nationalister under 1940-talet när händelserna i filmen utspelade sig. Då var det en del av kampen för självständighet men också kopplat till våldsamheterna mot polacker som Wołyń skildrar. Historien har med andra ord sällan enkla svar på vem som hade rätt.

Kommer jag ha en klump i magen imorgon när jag vaknar. Ja just nu känns det så.

YouTube video

Ondskans tid

När historien river upp såren

Det finns filmer som underhåller, filmer som inspirerar och så finns det filmer som slår dig i magen med sådan kraft att du sitter kvar i soffan länge efter att sluttextarna rullat. Wołyń tillhör definitivt den sistnämnda kategorin.

Wojciech Smarzowskis film från 2016 tar oss till Volhynien under 1940-talet där vi följer den unga polskan Zofia som lever mitt i den eskalerande konflikten mellan polacker och ukrainare. Vad som börjar som en berättelse om kärlek och vardagsliv utvecklas gradvis till något betydligt mörkare. En skildring av de etniska massakrer som ägde rum 1943-1944 då ukrainska nationalister dödade tusentals polacker i regionen.

Förvänta dig ingen lätt popcorn-rulle här. Detta är en film som inte drar sig för att visa krigets och hatets brutalitet i all sin förskräckelse. Bildligt alltså.

Mitt omdöme

Jag satt fastklistrad framför den här filmen i dryga två timmar trots att magkänslan sa ifrån redan efter första akten. Wołyń är en film som griper tag ordentligt. Skådespelarinsatserna är genomgående starka och då särskilt Michalina Łabacz som lyckas förmedla Zofias resa från oskyldig flicka till kvinna med överlevnadsinstinkt på ett mycket trovärdigt sätt.

Ibland blir det lite rörigt (i alla fall i mitt huvud) med alla karaktärer och byten mellan polska och ukrainska vilket gör att man ibland tappar tråden om vem som är vem. Men det kanske också speglar den kaotiska verkligheten under denna period.

Det som verkligen imponerar är hur filmen lyckas porträtera det historiska dramat utan att romantisera eller förenkla. Smarzowski har skapat något kusligt otäckt, nästan dokumentärt, i sin skildring av hur grannar kan förvandlas till fiender.

När man hör slagordet "Slava Ukraini" idag (Leve Ukraina) i samband med kriget mot Ryssland är det lätt att glömma att samma ord ropades av ukrainska nationalister under 1940-talet när händelserna i filmen utspelade sig. Då var det en del av kampen för självständighet men också kopplat till våldsamheterna mot polacker som Wołyń skildrar. Historien har med andra ord sällan enkla svar på vem som hade rätt.

Kommer jag ha en klump i magen imorgon när jag vaknar. Ja just nu känns det så.

YouTube video