Under en del av den här filmen kommer jag på mig själv med att sitta och nicka och hålla med karaktärerna. Jag liksom rycks med och får en rätt skön känsla när jag placerar mig själv i en kyrka på söndag morgon. Tänk vad en film kan göra saker med ens huvud.
Det här är alltså en berättelse, eller ska vi kanske kalla det skildring, om 1600-talets Japan och den förföljelse som skedde av kristna. Lite snabb research säger mig att det mesta som utspelas i filmen faktiskt har hänt på riktigt. Vissa karaktärer är tillagda och vissa personer i filmen är baserade på verkliga personer. Jag tänker att Shusako Endo (som skrev boken 1966) verkligen har gjort sin hemläxa.
På samma gång som det här är en väldigt dramatisk och gripande film så måste jag säga att det är en vacker film. Skildringen av de båda jesuitprästerna som tar sig till Japan för att leta upp deras läromästare är fantastisk. Deras passion och övertygelse känns väldigt äkta på något sätt och vid något tillfälle i filmen får jag oerhört starka vibbar från avslutningsscenen i Brave heart. Ni vet den berömda "Freeeeeeedom"-scenen.
Det är också en vansinnigt snygg film. Många oerhört vackra scener med storslagna landskap men jag tycker också att vi kan kalla det snyggt att faktiskt visa verkligheten som den såg ut på 1600-talet. Leriga vägar, trasiga fötter och halvruckel till hus. Och inte en enda skinande vitputsad tand utan snarare en hel del luckor mellan de stackars tänder som fanns kvar i munnen.
Ur ett historiskt perspektiv är filmen väldigt intressant då vi faktiskt får se hur det verkligen låg till med förföljelsen av kristna i Japan. Filmen är också väldigt intressant ur ett aktuellt perspektiv. Vad krävs för att en människa ska överge sin tro? Det finns karaktärer som säljer sig väldigt billigt men också de som ger sitt liv för sin övertygelse.
Överlag väldigt starka skådespelarprestationer men jag tycker att Andrew Garfield som Rodrigues och Yosuke Kubozuka som Kichijiro gör extremt bra ifrån sig. Adam Driver som präst nummer två, Garupe, gör också en solid prestation men jag måste lyfta de två förstnämnda lite extra.
Ska ni titta på den här filmen? Ja absolut! Jag kommer trycka in en fyra i betyg (av fem möjliga) vilket ju lätt är en indikation på att alla borde titta på Silence.






Silence
Under en del av den här filmen kommer jag på mig själv med att sitta och nicka och hålla med karaktärerna. Jag liksom rycks med och får en rätt skön känsla när jag placerar mig själv i en kyrka på söndag morgon. Tänk vad en film kan göra saker med ens huvud.
Det här är alltså en berättelse, eller ska vi kanske kalla det skildring, om 1600-talets Japan och den förföljelse som skedde av kristna. Lite snabb research säger mig att det mesta som utspelas i filmen faktiskt har hänt på riktigt. Vissa karaktärer är tillagda och vissa personer i filmen är baserade på verkliga personer. Jag tänker att Shusako Endo (som skrev boken 1966) verkligen har gjort sin hemläxa.
På samma gång som det här är en väldigt dramatisk och gripande film så måste jag säga att det är en vacker film. Skildringen av de båda jesuitprästerna som tar sig till Japan för att leta upp deras läromästare är fantastisk. Deras passion och övertygelse känns väldigt äkta på något sätt och vid något tillfälle i filmen får jag oerhört starka vibbar från avslutningsscenen i Brave heart. Ni vet den berömda "Freeeeeeedom"-scenen.
Det är också en vansinnigt snygg film. Många oerhört vackra scener med storslagna landskap men jag tycker också att vi kan kalla det snyggt att faktiskt visa verkligheten som den såg ut på 1600-talet. Leriga vägar, trasiga fötter och halvruckel till hus. Och inte en enda skinande vitputsad tand utan snarare en hel del luckor mellan de stackars tänder som fanns kvar i munnen.
Ur ett historiskt perspektiv är filmen väldigt intressant då vi faktiskt får se hur det verkligen låg till med förföljelsen av kristna i Japan. Filmen är också väldigt intressant ur ett aktuellt perspektiv. Vad krävs för att en människa ska överge sin tro? Det finns karaktärer som säljer sig väldigt billigt men också de som ger sitt liv för sin övertygelse.
Överlag väldigt starka skådespelarprestationer men jag tycker att Andrew Garfield som Rodrigues och Yosuke Kubozuka som Kichijiro gör extremt bra ifrån sig. Adam Driver som präst nummer två, Garupe, gör också en solid prestation men jag måste lyfta de två förstnämnda lite extra.
Ska ni titta på den här filmen? Ja absolut! Jag kommer trycka in en fyra i betyg (av fem möjliga) vilket ju lätt är en indikation på att alla borde titta på Silence.
